Här är jag!

Ida! Jag är här!

Jag har inte försvunnit från jorden yta och inte heller har jag bantat mig själv till osynlighet. Jag har bara brottats med baciller och virus och kräk och snor och det har tagit på krafterna så det där med att slå igång datorn och knappa texter om vikten har hamnat långt ner på min priolista. Det och motionera har hamnat på ungefär samma plats. Tyvärr. Nu är jag dock back in business och efter att ha kastat ett öga på mig själv i spegen iklädd undekläder så insåg jag att det är dags att lägga på det berömda kolet. Såhär kan man inte se ut på stranden i sommar. Då kommer folket att börja signalera för val och föräldrar kommer att hämta upp sina stackars barn ur vattnet när jag ska gå i av rädsla för eventuella flodvågor. Det är skärpning nu.

Är det invägning på måndag? Eller var den i måndags? Eller va?

//Maria

Arg

Jag är så arg så arg så arg! Den jag är arg på är vågen.. Att väga sig på måndagar måste vara världshistoriens sämsta beslut för detta resultat kan omöjligt stämma. Jag har fuskvägt mig flera gånger sen sist. Olika tider varje dag och både morgon och kväll och jag har inte ens varit i närheten av mitt dåliga resultat från i måndags. Egentligen spelar det inte så stor roll men jag blir så irriterad för någon gång vore det så kul att chocka med lite mer än ett halvt kilo.

Att det är underbara fredag idag känns så skönt. Har haft en snorig vecka men nu går det minsann åt rätt håll. När man tappar smaken blir man otroligt sötsugen av någon konstig anledning. Troligen för att man bara känner sött,surt, salt och beskt och då låter helt klart sött godast.
Jag har stillat detta behov med morötter. Det fungerade inte alls men jag har inte gett vika en tum. Morötter är gott och nyttigt och mycket godare än godis... Och så kan vi ju dra den om rödluvan också...

Maria var är du?

/ Ida

Snor

Snor och godis väger mycket! Resultatet för i måndags blev 71.5. Ett halvt kilo neråt kanske inte är så tokigt egentligen men hela veckan som gick så var jag under 70. Där har jag inte varit sen urminnes tider och det kändes grymt. Därför var måndagen en stor besvikelse och jag skyller på tungt snor, toblerone, lakrits, alkohol och god mat. Men det var jag värd. Allt utom snoret!

Kryssning

Måndag efter världens onyttigaste helg känns inte helt okej och jag våndas inför vägningen i eftermiddag. Tur man dansade av sig lite av allt man vräkte i sig på båten. För dansade det gjorde vi så att fötterna värkte och håret svajade.
Att jag dessutom dragit på mig en förkylning som inte är av denna värld och har flera kilo snor i näsan gör säkert ett extra kilo på vågen. Jag är den bästa på ursäkter. Troligen världens bästa!

Framsteg

I vardagen lurar många faror. På jobbet är de så många att jag tappat räkningen för länge sen. Idag har jag fem krämbullar till mitt förfogande och dessutom en jättebit semmeltårta. För ett par månader sedan kan jag garantera att alla fall tre krämbullar och hela tårtan legat i min mage och rumlat runt tillsammans i en skön gegga. Idag är jag inte ens sugen. Det kallar jag framsteg.

Nytt mål

Maria har kommit på det absolut bästa sättet att få kilona att flyga iväg. Magsjuka kallas det och jag tror att jag skippar den formen av diet ett tag till och hoppas att hon kryar på sig!

Morgondagens lunch ska spenderas på stan med Sofia och lilla Bastian. Det svåra med att äta lunch på stan är att allt onyttigt alltid är godast. Sallad är ju inte lika gott som en bakad potatis med massor av ost på till exempel. Jag ska välja den nyttiga vägen imorgon.
Min kavaj börjar kännas för stor och det är grymt peppande!

Mitt mål till nästa måndagsvägning är minus ett kilo. Jag skulle vilja skriva två men en ålandskryssning står på schemat och det är bara att inse att en resa till havs kommer innebära både alkohol och en och annan tobleronebit.

/ Ida

Ida 1,5

Måndagsresultat är det nu dags för.. *Fanfar*: Parapampampampaaaaaaaa:
Min måndagsvikt är 72 kilo.Alltså misslyckades jag med två men nog jag nöjd med ett och ett halvt minsann!
Troligtvis vägde semlan i lördags och muffinsen i söndags ett halvt kilo tillsammans och där har ni orsaken.

Ett fenomen jag upptäckte igår var huvudvärk. För mig var detta en ovanlig dag, kanske inte på ett bra sätt men ändå ovanlig. Jag har aldrig någonsin haft huvudvärk. Aldrig i hela långa livet förrän igår. Jag insåg att jag är en lyckligt lottad männska och hoppas att detta bara var ett kort gästspel som inte har för avsikt att besöka mig igen.Vad kan detta då bero på? Jag hade nyss ätit, druckit kaffe och druckit vatten. Kanske är det för att min kropp inte får så mycket socker som den vill? Man skulle nog kunna säga att jag är lite beroende av detta underbara söta. Alltså... huvudvärk lika med positivt om det är lika med sockerabstinens!

/ Ida